Förhastad räntehöjning hotar återhämtningen i bostadsbyggandet

Riksbanken väljer att höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent. Att inflationen ser högre ut än den är beror till stor del på tillfälliga faktorer. Rensat för den halverade matmomsen och den sänkta drivmedelsskatten ligger inflationen relativt nära målet, något Riksbanken själva framhöll i september.

– Kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka energipriserna och skapa osäkerhet. Höstens uppgång drivs i huvudsak av dyrare el och drivmedel, där är inte styrräntan rätt verktyg för att hantera dessa ökningar, det är ett förhastat agerande, säger Emma Ophus Lantz.

Exklusive energi låg KPIF – det inflationsmått Riksbanken styr mot, rensat för effekten av ändrade bolåneräntor – på 0,5 procent i september.

– Det gör höjningen svår att motivera. Penningpolitiken är ett trubbigt verktyg, och när prisökningarna kommer från energimarknaden riskerar den att dämpa efterfrågan i delar av ekonomin som inte är överhettade, säger Emma Ophus Lantz och fortsätter:

– Det har varit många tuffa år för husbyggarbranschen, som succesivt börjar se en återhämtning i form av ökande orderingång. Men det är från låga nivåer, och räntehöjningen riskerar att bli ett hårt slag som lär göra hushåll och företag mer försiktiga.

Det har varit många tuffa år för husbyggarbranschen, som succesivt börjar se en återhämtning i form av ökande orderingång. Men det är från låga nivåer, och räntehöjningen riskerar att bli ett hårt slag som lär göra hushåll och företag mer försiktiga.

Samtidigt faller hushållens framtidstro kraftigt. Konjunkturinstitutet visar att den samlade barometerindikatorn, som mäter stämningsläget i hela ekonomin, steg i oktober och ligger över normalläget för fjärde månaden i rad. Men samtidigt rasade hushållens konfidensindikator, ett mått på hur hushållen ser på sin egen och Sveriges ekonomi, från 102,3 i september till 94,3 i oktober, främst på grund av oro för det egna hushållets och landets ekonomi framöver. Nedgången raderar ut de tre senaste månadernas uppgång, och nivån är därmed tillbaka där den var i juni. Även husbyggarnas indikator sjönk med 2,5 enheter ner till 95,9. En räntehöjning lär knappast stärka framtidstron.

I Sverige är bostadsbyggandet extremt konjunkturkänsligt. Det visar rapporten Bostadsbyggandets känslighet för konjunktursvängningar, som WSP tagit fram på uppdrag av TMF.          

-En bostadsmarknad som svänger så kraftigt med varje räntebesked behöver byggas om från grunden. Men det tar tid som varken småbarnsfamiljer med husdrömmar eller trähusföretagen har möjlighet att vänta på. De behöver rätt förutsättningar här och nu, säger Emma Ophus Lantz.

Nyckeltal

* = ännu ej publicerat för respektive månad