Om framtidens bostäder: ”Nu behövs politiska, visionära idéer”
Hur ska Sverige rusta för framtidens bostadsbehov? Frågan är större än vilka hus vi ska bygga – den handlar om vilket samhälle vi vill lägga grunden för. Och genom att lära av historien finns mycket att vinna. Det anser såväl Martin Grander, forskare i urbana studier, som Erik Haara, vd på TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Text: Malin Letser
En kort cykeltur från Malmös stadskärna ligger Rostorp, ett bostadsområde med småskalig bebyggelse, mycket grönska och en familjär atmosfär. Området byggdes till stora delar i början av 1920-talet som en del av egnahemsrörelsen, ett omfattande bostadspolitiskt projekt som syftade till att möta dåtidens sociala, ekonomiska och politiska utmaningar.
När Sverige nu står inför nya bostadsutmaningar finns anledning att blicka tillbaka till den tiden. Martin Grander, forskare i urbana studier vid Malmö universitet och själv boende i Rostorp, har studerat svensk bostadspolitisk historia och egnahemsrörelsens roll i den.
– Syftet var att höja lantarbetarnas bostadsstandard för att hejda utflyttningen från landsbygden och emigrationen till Amerika. I städerna fanns samtidigt ett stort bostadsunderskott och en undermålig bostadsstandard, vilket man gradvis byggde bort, säger han.
Rörelsen blev en viktig del av välfärdsbygget för framför allt arbetarklassen, vars bostadssituation dittills präglats av trångboddhet och sanitär olägenhet. Dessa människor, där majoriteten tidigare inte hade ägt sitt boende utan varit beroende av privata hyresvärdar eller arbetsgivare, kunde nu gå samman och med egen kraft och visst statligt stöd bygga sina egna hem.
– Det är en viktig del av den bostadspolitiska historien och något vi kan dra lärdom av i dag. Dessutom är de här områdena, inspirerade av trädgårdsstäder, väldigt eftertraktade på dagens bostadsmarknad, säger han.
Det är en viktig del av den bostadspolitiska historien och något vi kan dra lärdom av i dag. Dessutom är de här områdena, inspirerade av trädgårdsstäder, väldigt eftertraktade på dagens bostadsmarknad.
Martin Grander, forskare i urbana studier
Glapp mellan byggandet och bostadsdrömmen
Flera mätningar bekräftar det Martin Grander säger och visar att en stor majoritet av svenska folket helst vill bo i småhus med trädgård – betydligt fler än de som faktiskt gör det. Trots det har de senaste årens bostadsbyggande varit starkt präglat av tät bebyggelse och flerbostadshus.
Andra utmaningar på dagens bostadsmarknad är höga trösklar, låg rörlighet, trångboddhet, låg byggtakt och ökad segregation, och det råder en bred enighet hos såväl politiker som branschaktörer om att det nu krävs krafttag.
– Den främsta utmaningen i dag är att det byggs alldeles för lite och att man inte bygger så som människor vill bo, säger Erik Haara, vd på TMF, Trä- och Möbelföretagen, som är en av de aktörer som vill se förändringar och efterlyser en tydligare politisk riktning.
Den främsta utmaningen i dag är att det byggs alldeles för lite och att man inte bygger så som människor vill bo.
Erik Haara, vd på TMF
En ny egnahemsrörelse kan ta form
Tidigare i år presenterade TMF rapporten En ny egnahemsrörelse, med 14 förslag för en ny bostadspolitik. Syftet är bland annat att bidra till en mer hållbar stadsutveckling, minska segregationen samt öka den sociala och ekologiska hållbarheten.
Erik Haara menar att det behövs visionära politiska idéer för att skapa bättre förutsättningar för byggsektorn. Han pekar särskilt på att kommuner måste frigöra mark men även på att regelverk som gör det krångligt och dyrt att bygga behöver ses över.
– Det handlar om allt från kommunala särkrav till strandskyddsregler. Vi måste också minimera onödiga kostnader för att bygga, exempelvis stämpelskatten och byggherrekostnaderna.
Det handlar om allt från kommunala särkrav till strandskyddsregler. Vi måste också minimera onödiga kostnader för att bygga, exempelvis stämpelskatten och byggherrekostnaderna.
Han menar att kommunerna behöver planera för fler bostäder – och då inte bara för att bygga högt och tätt:
– Vi behöver variation med fler villaområden och trädgårdsstäder, säger Erik Haara som anser att en sådan utveckling kan bidra till flera former av hållbarhet.
– Att bygga i trä är hållbart i sig. Med fler trädgårdar får vi också områden som är rikare på djurliv, insekter och växter. Och bygger man som människor vill bo och där de mår bra, så tror jag att vissa av dagens samhällsproblem hade kunnat minimeras, säger han.
Rusta både industrin och bostäderna
I en tid när Sveriges beredskap också står högt på agendan betonar Erik Haara vikten av att säkerställa en stark svensk produktionskedja:
– Här har vi en stor fördel, vi har skogen och industrin. Det är otroligt betydelsefullt i oroliga tider. Då gäller det att säkerställa att vi har en stark träindustri, säger han och lyfter renovering och upprustning av det befintliga bostadsbeståndet som en viktig del, säger han och fortsätter:
Foto: Fiskarhedenvillan
– Inom TMF har vi, utöver husbyggarna, flera fina företag som står redo att stötta upp och renovera Sverige, exempelvis fönster-, dörr-, kök- golv- och möbelföretag.
Martin Grander håller med om att renoveringar är en central del för framtidens bostadsbestånd.
– Jag studerar just nu ett område i Helsingborg, Drottninghög, där ett fastighetsbolag hade som idé att rusta upp och renovera ett miljonprogramsområde, vilket kan vara ett sätt att minska segregationen, säger Martin Grander som menar att även miljonprogrammet kan ge lärdomar för dagens bostadspolitik.
Miljonprogrammet har fått mycket kritik, men i grund och botten var det en lovvärd satsning för att bygga bort dåliga förhållanden. Det fanns också en tanke om att skapa ett blandat bostadsbestånd som riktade sig till en stor del av befolkningen.
– Miljonprogrammet har fått mycket kritik, men i grund och botten var det en lovvärd satsning för att bygga bort dåliga förhållanden. Det fanns också en tanke om att skapa ett blandat bostadsbestånd som riktade sig till en stor del av befolkningen. Det byggdes inte bara flerfamiljshus, utan även småhus, och flera olika upplåtelseformer.
Egna hem för fler
Framåt ser såväl Martin Grander som Erik Haara behov av ett helhetsgrepp kring bostadsfrågan.
– Det var länge sedan vi såg en större statlig inblandning i bostadspolitiken, och det finns mycket vi kan inspireras av i egnahemsrörelsen. Men det är viktigt att gå tillbaka och se vad som fungerade och vilka man vände sig till. Jag tror att många sympatiserar med idén att egna hem ska vara tillgängliga för fler grupper än oss med hyggliga inkomster, säger Martin Grander.
Foto: Fiskarhedenvillan
Erik Haara menar att finansieringen av en ny egnahemsrörelse i grunden förutsätter en politisk vilja och vision:
– Så som man gjorde då kommer vi inte kunna göra i dag. Det måste finnas någon typ av marknadsekonomi, men jag anser att en familj med två heltidslöner bör kunna ha råd att bygga sitt eget bo, säger han.
På sikt menar Erik Haara att en bostadspolitik där egna hem och trädgårdsstäder får större plats, kommer att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet:
Att äga sitt eget hem har stora fördelar för familj, individ och samhälle i stort.
– Att äga sitt eget hem har stora fördelar för familj, individ och samhälle i stort. Man tjänar ofta på att äga sitt boende och får därmed en befolkning som har en bättre privatekonomi på sikt. Men för att det här ska vara möjligt behöver man höja blicken och se mer till helheten. Är människor nöjda med sitt boende tror jag att man kan tjäna in det samhällsekonomiskt på väldigt många sätt.