Elitfönster investerar i väntan på nästa uppgång

Text: Anna-Lena Ahlberg

Elitfönster har tillverkat fönster i Småland i över hundra år. I dag är företaget en av Sveriges ledande aktörer i branschen och levererar fönster och dörrlösningar till både privatmarknaden och större byggprojekt. Med kvalitet, hållbarhet, envishet och entreprenörskap som grund har bolaget tagit sig igenom både uppgångar och nedgångar i en byggbransch där konjunkturen svänger snabbt.  

Elitfönster har tillverkat fönster i Småland i över hundra år. I dag är företaget en av Sveriges ledande aktörer i branschen och levererar fönster och dörrlösningar till både privatmarknaden och större byggprojekt. Med kvalitet, hållbarhet, envishet och entreprenörskap som grund har bolaget tagit sig igenom både uppgångar och nedgångar i en byggbransch där konjunkturen svänger snabbt.

– Efter pandemin hade vi en ganska kraftig nedgång när husproduktionen på småhusmarknaden gick ner med 70 procent. Om det byggdes 100 hus under 2022, så byggdes det bara 30 hus 2024, säger vd Johan Åström.

Men när efterfrågan minskade handlade det inte bara om att dra ner på kostnaderna, utan även att fortsätta utveckla verksamheten. För Elitfönster blev svaret en omfattande satsning på effektivare produktion, ny teknik samt tydligare flöden för att höja kapaciteten.

– Vi såg svårigheter med vår gamla maskinpark, en väldigt varierad produktflora och tillverkning av samma produkttyper på olika ställen. Vi behövde fokusera på det som var kärnan i vår verksamhet, säger Claes Axelsson.

Vi såg svårigheter med vår gamla maskinpark, en väldigt varierad produktflora och tillverkning av samma produkttyper på olika ställen. Vi behövde fokusera på det som var kärnan i vår verksamhet.

Beslutet att renodla och modernisera fabriken i Vetlanda togs 2022 av Elitfönsters ägare, koncernen Inwido, som investerade drygt 100 miljoner kronor i satsningen. Två fabriker på samma ort blev en och i den förnyade Vetlandafabriken har man bland annat bytt ut maskiner, tagit ett nytt måleri i drift och gått över till vattenbaserad ytbehandling. Satsningen kallas One Factory och är ett av de största utvecklingsprojekten i Elitfönsters historia.

– Investeringen handlar inte bara om att höja kapaciteten utan också om att sänka vårt miljöavtryck – hur mycket yta vi använder och hur mycket vi påverkar miljön. Vi väljer material med omsorg, återvinner nästan allt av vårt avfall och producerar nära. Runt 40 procent av materialet vi använder kommer från lokala leverantörer, säger Johan Åström, och exemplifierar med aluminiumspillet som skickas till grannbyn Sjunnen där det smälts ner, för att sedan komma tillbaka till fabriken för användning.

Satsning på automation

En annan del i One Factory är satsningen på automation med hjälp av AI-teknik, som bland annat används i avsyningen. Här skannas hyvlade trädetaljer på bråkdelen av en sekund för att upptäcka ojämnheter innan delarna går vidare i produktionen. Tidigare gjordes den kontrollen manuellt. Nu ska AI-tekniken både säkra kvaliteten och göra flödet snabbare, berättar Claes Axelsson när han visar runt i den 40 000 kvadratmeter stora fabriken.

– Den här maskinen togs i drift för ett par månader sedan, så den håller vi fortfarande på att trimma in, säger han och pekar på den nyinstallerade avsyningsmaskinen som just för tillfället står still.

Enligt Claes Axelsson har det varit ett komplext pussel att genomföra moderniseringen. Man har inte pausat produktionen medan maskiner bytts ut och flöden förändrats, utan drivit den dagliga verksamheten parallellt med omställningen.

– Det har varit en utmaning med många parallella projekt – samtidigt som produktionen ska rulla och nya processer ska hinna sätta sig. Tur i oturen har en förhållandevis trög marknad gjort det enklare att genomföra, säger Claes Axelsson.

Vikten av kommunikation en lärdom

Även för medarbetarna har omställningen inneburit förändringar. Elitfönster har därför lagt stor vikt vid att involvera de avdelningar som berörts mest. Medarbetare har deltagit i projektgrupper tillsammans med tekniker, och kunnat påverka både layoutförändringar och hur arbetet ska fungera i praktiken.

– Det har varit stimulerande att se personalens engagemang och hur många som vuxit i sin kompetens, säger Johan Åström.