”Lyft fram tryggheten i yrkesvalet” – Leons tips för att locka ungdomar till trä- och möbelindustrin

– När jag började jobba med det här för nästan 25 år sedan fanns det drygt 50 träutbildningar i landet. Nu finns det ett tiotal kvar. Kommunerna har inte prioriterat den här typen av utbildningar, säger Henrik Smedmark, kompetensförsörjningsexpert på TMF, som är bekymrad över utvecklingen som han menar inte är helt lätt att vända:

– Det handlar om dyra utbildningar, där ansvaret ofta faller mellan stolarna. Alla tycker att de här utbildningarna är viktiga, men i slutändan finns det inte pengar att driva dem, säger han.

”Situationen är allvarlig”

Eive Nilsson, snickerichef på F O Petersons snickeri i Göteborg, bekräftar bilden. Snickeriet arbetar med allt från entreprenader och renoveringar till arkitekturuppdrag och avancerade snickerilösningar i olika byggprojekt. När de rekryterar är det sällan som den rätta utbildningen finns med i ansökningarna.  

– En väldigt stor del av de som söker jobb hos oss har bakgrund som byggnadssnickare. Det är inte alls det vi behöver, säger han.

Som ordförande för TMF:s specialinredningsgrupp har han nära kontakt med andra företag i branschen, och han ser samma mönster där.

– Om jag även talar för mina branschkollegor så är situationen väldigt allvarlig. Det byggs mycket på många ställen och då behövs det inredningar och speciallösningar som kräver rätt kompetens. Det är många företag som söker folk utan att hitta rätt, de får i stället välja sökande som har intresse och sedan utbilda dem internt, berättar han.

Enligt Eive är problemet både akut och långsiktigt. Företagen behöver kompetens nu, men det måste också till en fungerande återväxt i branschen när pensionsavgångarna ökar.

Yrkesutbildningar attraherar fler

Under många år har unga alltså till stor del valt bort yrkesprogram. Men kanske håller trenden på att vända? Statistik från Skolverket visar nämligen att andelen sökande till gymnasieskolans yrkesprogram ökar för tredje året i rad. I fjol var andelen sökande till yrkesprogrammen det högsta sedan läsåret 2011/12 – hela 39 procent.

Henrik Smedmark kommenterar:

– Vi ser absolut ett trendbrott kring att yrkesutbildningar har börjat attrahera fler elever. Dock är finsnickeriutbildningarna och det industritekniska programmet, som ligger närmast vår bransch, fortfarande väldigt små i förhållande till det behov som finns.

”Jag är väldigt målmedveten”

En av de unga som redan hittat till branschen är Leon de Carvalho Eriksson, 21. Efter att ha avslutat finsnickeriprogrammet på gymnasiet går han nu sista terminen på möbelsnickeriprogrammet vid Linköpings universitet på Campus Lidingö.  

– Flera av mina kompisar som inte snickrar tror att det jag håller på med är som träslöjd ungefär. När jag sedan visar något jag tillverkat så blir de helt fascinerade. Och från min sida bygger det ju stolthet, säger Leon.

Han berättar att en stor del av inspirationen kommer från pappa, som är snickerimästare.

– Jag är väldigt målmedveten, och har haft turen som haft en pappa som är snickarmästare vilket innebar att jag i ett tidigt skede blev introducerad till snickaryrket, säger Leon och fortsätter:

– När vi är ute och går på stan kan pappa till exempel peka ut olika portar som han har tillverkat. Det är ju en fin känsla att det man gör är lite unikt och exklusivt.

Visa möjligheterna som finns

Under sin utbildning har Leon arbetat med både grundläggande tekniker och mer avancerade projekt. Här är precision, problemlösning och materialkunskap centrala delar.

– Det handlar inte bara om att använda verktyg, utan om att lära sig förstå material och konstruktion. Man utvecklas hela tiden och lär sig nya saker, det finns alltid mer att lära sig.

Leon menar att det finns mycket att göra för att få fler unga intresserade av träindustrin. Utöver möbelsnickare kan man till exempel arbeta som CNC-operatör, produktionstekniker, ytbehandlare eller produktutvecklare. Att göra utbildningarna mer synliga och att se till att höja statusen och bygga stolthet för hantverksyrken generellt tror han är en lösning.

– Jag tycker också att man borde trycka mer på att arbetskraften behövs, och vilka möjligheter som faktiskt finns – efter tre år på gymnasiet så kommer du kunna få ett jobb med en rätt hyfsad lön.

Själv har han redan innan examen en anställning klar på Sjölinders i Länna söder om Stockholm, där han jobbat extra sedan gymnasietiden.

– Det känns väldigt skönt att veta vad jag ska göra efter utbildningen, det ger en trygghet tidigt, säger han.

Inte bara ett utbildningsval

Just trygghet, stabilitet och ekonomi rankas som allt viktigare i arbetslivet av unga. Det visar Ungdomsbarometerns årliga undersökning, där omkring 15 000 unga i åldern 15–24 år deltar. Studien visar också hur ungas val påverkas av arbetsmarknaden, som i dag upplevs som osäker och svår att överblicka.  

– Det handlar mycket om omvärlden. Vi har haft en lågkonjunktur med hög arbetslöshet, särskilt bland unga, samtidigt finns ett ifrågasättande av de klassiska utbildningsvägarna via universitet och högskola som tidigare ansågs leda till trygga och välbetalda jobb. Dessutom har AI kommit in som en faktor. Ungefär en tredjedel av de unga uppger att de ändrat sina val på grund av AI, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

För att de förhållandevis små och få trätekniska utbildningarna ska kunna dra nytta av trenden ser Ulrik flera saker som behöver hamna på plats. Bland annat att insikten om att konkurrensen om ungdomarna inte bara kommer från teoretiska program utan kanske framför allt från större yrkesförberedande program.

–  Gymnasievalet är inte bara är ett utbildningsval, utan även ett socialt val som bestämmer vilka man umgås med, vad det signalerar och så vidare. Jag tror också att vi måste våga prata lön. Vissa hantverksyrken har ganska höga ingångslöner och bra löneutveckling. Även föräldrarna behöver vara med på tåget, de har ofta stor inverkan på gymnasievalet, säger han.

”Företagen behöver bidra”

Ulrik Hoffman påpekar att Ungdomsbarometerns undersökning även visar att många unga vill starta eget, och att man därför bör marknadsföra de möjligheter till entreprenörskap som yrkesprogrammen innebär.

Men han anser att det som främst måste förbättras är kopplingen till arbetslivet – och här spelar branschen en stor roll:

–  Företagen måste bidra med praktikplatser och ett starkt engagemang. Det är avgörande för att utbildningarna ska fungera och uppfattas som attraktiva.